När ett bolag blir kund hos en utländsk bank krävs ofta att bolaget kan redovisa sin ägarstruktur på ett tydligt och sammanhållet sätt. Cap Table används i dessa sammanhang som ett dokument som visar vem som äger bolaget, hur ägandet är fördelat och vem som har kontroll.
Utländska banker efterfrågar Cap Table redan i samband med kundansökan. Dokumentet används som ett grundläggande underlag för att banken ska kunna hantera ärendet vidare.
Cap Table vid nya bankrelationer
Vid etablering av nya bankrelationer utanför Sverige ställs ofta krav på detaljerad information om bolagets ägare. Cap Table används då för att redovisa ägarandelar och kontrollnivåer i ett format som är anpassat för internationella bankprocesser.
Genom Cap Table får banken en samlad bild av bolagets ägarförhållanden utan behov av kompletterande handlingar.
Cap Table vid internationella överföringar
Även vid internationella betalningar kan banker begära en Cap Table, särskilt vid större belopp eller transaktioner som avviker från det normala. Banken använder dokumentet för att säkerställa att ägarinformationen är korrekt och aktuell.
Cap Table används i dessa fall för att visa vem som ytterst står bakom bolaget och transaktionen.
Krav på dokumentets utformning
Utländska banker kräver normalt att Cap Table är tydlig, uppdaterad och korrekt. Dokumentet ska visa ägarandelar i procent och tydligt ange vilka personer som har ett väsentligt inflytande över bolaget.
Ofta krävs även att Cap Table är signerad av behörig företrädare och i många fall intygad av notarius publicus.
Betydelse vid bankens handläggning
Om Cap Table saknas eller innehåller brister kan bankens handläggning fördröjas eller stoppas. För bolag med internationella bankrelationer är Cap Table därför ett nödvändigt dokument.
Beställ en korrekt Cap Table hos Aktieboksregistret här.
